Så lyckas du med konstinredningen

Att inreda med olika konstföremål är alltid en bra idé om du vill få ett fint och hemtrevligt hem. Men för att få bäst effekt av konsten som du sätter upp på väggen är det viktigt att väggfärgen matchar med motivet. Om du redan äger konst är det enklare att måla om väggen än att hitta ny konst som du gillar. Surfa in på https://vimalar.se/ om du vill få professionell hjälp med målningen av din vägg. Om du inte vet riktigt vilken färg som du ska satsa på kan du alltid rådfråga målaren. De har ofta bra råd och tips att komma med. Ett tips är att du tänker på att väggfärgen även ska fungera ihop med den övriga inredningen. Försök att få allt att hänga ihop.

Häng upp egengjord konst

När du ska välja väggfärg kan du plocka en färg i tavlan och måla väggen i den. Den färgen kan du sedan låta andra inredningsföremål ha. Då får du en röd tråd som knyter ihop inredningen på ett naturligt sätt. Om du har egengjord konst som du själv har målat är den lika bra om inte bättre än köpt konst att hänga upp på väggen. Då får ditt hem verkligen en personlig touch.

Måla ett stilleben II

Att måla stilleben är en klassisk övning och tradition som både är vacker och nyttig för att öva upp teknik, stil och seende. Här fortsätter vi att berätta om uppbyggnaden av ett stilleben.

Komponera stillebenet

När du har valt föremål är det dags att lägga ut dem tillsammans. Kanske du vill att föremålen ska ligga på något särskilt underlag såsom ett tyg eller en duk. Här kan du naturligtvis lägga ner lika mycket tid och omsorg som när du valde ut vilka föremål som du ville inkludera. Vilket tyg du använder, vilken färg det har och hur det reflekterar ljuset kommer att ha stor betydelse i din målning. Om du till exempel har en knallgul citron i ditt stilleben kommer det att ge en gul avspegling i en svart vaxduk. När det kommer till utplaceringen av föremålen så kan du även fundera över hur föremålen påverkar varandra. Hur nära är föremålen varandra, finns det några grupperingar? Bör något föremål ligga framför eller bakom, under eller ovanpå? Titta slutligen på färgerna, finns det en harmoni i spridningen av färgerna i stillebenet? Testa olika kombinationer och gå på magkänslan.

Måla ett stilleben I

För att komma igång med färg och form på duken är en klassisk övning att måla stilleben. Men dessa övningar kan vara så mycket mer än bara träning – gör ett personligt stilleben som berättar något du vill tala om.

Välj föremål med omsorg

Ett stilleben kan bestå av allt från en enda sak till ett helt tjog med föremål. Klassiska motiv är blommor, frukter, vaser och böcker, men du kan naturligtvis välja vilka föremål du själv vill. Huvudsaken är att föremålen kan stå på ett bord och inte rör sig alltför mycket. Exempelvis mobiltelefonen, sminkväskan och kaffekoppen. När du väljer föremål kan du fundera på hur föremålens färger fungerar ihop. Du kan också fundera på hur deras yta ser ut. Är det något av föremålen som har en intressant struktur eller en vacker blank yta som kan vara trevlig att avbilda? Om du är intresserad av symbolik är stilleben det perfekta motivet. Många historiska stilleben är fulla av symbolik. Läs på om stilleben, eller still life som det heter på engelska, på The Guardians hemsida. Genom att studera gamla målningar kan du få idéer kring hur du kan föra traditionen vidare.

Bli bättre på att teckna

Att teckna är att skapa linjer på papper och många kanske drömmer om att ha en egen skissbok som de utvecklar sin teckningsförmåga med. Innan fotografiet kom var teckningsfärdigheter viktiga för att kunna avbilda verkligheten. Det är fortfarande viktigt exempelvis i rättssalar och på andra platser där man inte kan eller får fotografera. En del personer tycker även om teckningens uttryck och gillar att teckna, sudda, och göra olika linjer på pappret.

Det låter som en enkel målsättning att bli bättre på att teckna, men det kan vara bra att specificera mer exakt vad det är som du vill bli bättre på. Att komma på vad det är som lockar med tecknandet är viktigt för att kunna utvecklas åt rätt håll. Vill du få en bättre allmänbildning i teckning? Vill du plocka upp och avbilda saker i din omgivning? Vill du göra serieteckningar och illustrationer? Vill du kunna göra skisser till dina projekt? Vill du teckna för att kunna animera eller måla? Eller vill du kanske utforska teckningens konstnärliga potential?

Det är inte en dålig idé att gå en grundkurs i teckning för att få en bra start på ditt utforskande inom teckning. På så vis kan du få vägledning under tiden du gör övningar som syftar till att utveckla seende, koordination, kunskap och känsla. Klassiska övningar är kroki, perspektivövningar med linjal och horisontlinje, ljus- och mörkerövning med kolkrita samt skuggning med olika typer av pennor. Köp en fin bok som är lätt att bära med dig och teckna så ofta du kan: på tunnelbanan, i sängen, vid frukostbordet. Du kommer snart att märka att du blir skickligare och skickligare med pennan.

Som nybörjare är det lätt att vara självkritisk till sitt tecknande. Då kan det vara bra att göra något helt nytt. Testa exempelvis att teckna med “fel” hand eller att använda jättestora kritor som omväxling. Kanske du upptäcker att det finns kvaliteter i ditt tecknande om du bara slappnar av och inte är så självkritisk. Det är sällan gynnsamt för kreativiteten. Ett annat bra knep när självkritiken slår till är att ändra tempot och temperamentet i övningarna. Brukar du teckna långsamt och noggrant, prova att teckna snabbt och simpelt.

Litteratur och annat är ingen nödvändighet att ha, satsa istället pengarna på att ta lektioner. Är det någon bok du bör införskaffa så är det en bok om perspektivlära, vilket kan vara bra att studera i lugn och ro för att förstå det till fullt ut. Perspektivlära kan verka torftigt och regelstyrt, men genom att öva en tid kommer du att få in reglerna i kroppen och slippa tänka på dem. Därför är det värt slitet och tiden som du lägger ned på denna aktivitet.

Teckna i blyerts

Det finns en väsentlig skillnad mellan att skapa i blyerts eller med akryl och olja. Som nybörjare är det svårt att veta skillnaden, och det kan vara bra att ta reda på vad de olika medierna brukar användas till. Här kan du läsa mer om blyerts och dess möjligheter.

Blyertspennan – ett utmärkt redskap

Blyertspennor består av trä och grafit, vilket är en form av kol. Blyertspennor är ett utmärkt giftfritt teckningsredskap som bör finnas i varje hörn av ett hem. De här pennorna är utmärkta av så många anledningar, inte minst för att de är billiga och lätta att sudda ut. De har även en gammal och rik historia, vilket går att läsa mer om på Tekniska museets hemsida. Förutom att det är ett häftigt redskap så går det också att hitta en mängd olika fina uttryck med blyerts, som häftiga nyansövergångar och skuggningar.

Olika hårdhet

Blyertspennor kommer i olika hårdhet, vilket beror på vilken typ av blandning som grafitstiftet består av. Vanligen är grafiten blandad med lera, vilket ökar hårdheten och minskar svärtan. Beteckningen B betyder att det är en mjukare och mörkare penna och H betyder att det är en hårdare och mer grå penna. Ju högre siffra, desto längre ut på vardera änden av skalan. Några bra hårdheter att ha hemma i skrivbordslådan är:

  • 2B
  • B
  • HB
  • 2H.

Testa även grafitkritor

För att variera sig kan den unga konstnären även testa att teckna med grafitkritor, vilket är stora grafitstift utan trähölje som ger bredare linjer. Ett annat val är att teckna med ritkol, som är mycket mer löst sammansatt än grafit. Det ger mjukare linjer och större möjligheter att sudda med fingrarna. Kol och grafit används ofta vid så kallad krokiteckning där man gör snabba skisser.

Övar seendet

Att teckna med blyerts är lämpligt när man ska lära sig att se och teckna skuggor och ljus samt att öva på perspektiv. Därför är det vanligt att konstelever får börja med just blyertspennor av olika slag. Det är inte många konstnärer som enbart skissar i blyerts, även om det på senare år har dykt upp en del konstnärer som specialiserat sig på detta. Blyerts har ganska stora begränsningar på grund av dess monokroma och linjebundna karaktär, vilket har gjort att många endast använder blyerts i utbildnings- och skissyfte.

Grundläggande övningar inom teckning

Vill du bli en bättre tecknare? Då är det bra att ha några lämpliga övningar att ägna sig åt. Här kommer några grundläggande tips.

Testa olika papper och pennor

Man kan verkligen undra vilken betydelse som pappret har för tecknandet. Kan det verkligen vara något att bry sig om? Ja, pappret är av stor vikt för hur det kommer att kännas och se ut när du tecknar. Testa ett par olika papper så får du se:

  • tidningspapper
  • magasinpapper
  • akvarellpapper
  • skisspapper av olika märken

Hur skiljer sig ditt skissande åt när du tecknar på de olika pappren? Var det något av dem som du föredrog, och isåfall varför? Fungerar någon penna eller ritdon bättre på något visst typ av papper, och vilket kändes i så fall bäst för dig?

Teckna det du ser

Om du ska bli duktig på att teckna då måste du lära dig att teckna det du ser, inte vad du tror att du ser. Vår perception kan ofta spela oss ett spratt, och det krävs träning för att öva bort hjärnans kompensationsmekanismer. Ett vanligt problem är exempelvis att man upplever saker som försvinner bortåt i bilden mycket längre än vad de egentligen är. Detta kan förstås bero på att du faktiskt vet hur långt något är, till exempel en väg som försvinner bort i horisonten. Men ditt öga ser egentligen inte hur lång vägen är, den ser endast det som når dess synfält. Ett klassiskt sätt att träna upp seendet är att teckna kroki. Krokiläraren kommer att ge dig feedback på de områden som du måste träna mer på. Genom att träna ofta kommer du bli bättre på att se och du kommer även bli bättre rent finmotoriskt.