Skillnaden mellan stickning och virkning

Stickning och virkning är två aktiviteter som sysselsätter många händer runtom i Sverige om kvällarna. Det är avkopplande att ha något att pyssla med och det är också givande att skapa vackra ting i mjuka härliga material. Här går vi igenom grunderna i stickning och virkning.

Vad är stickning?

Stickning utförs med hjälp av två eller fler långa stickor. Stickning karaktäriseras av att det blir en jämn och fin struktur som kan bli mycket tät men även stretchig. Stickandet går till så att man lägger upp ett antal maskor eller små knutar på den ena stickan, till exempel trettio stycken. Man håller stickan med maskorna i ena handen och sedan tar man den andra stickan i andra handen och för över maskorna, en efter en på denna sticka. Tack vare att man utför en särskild rörelse så uppstår en ny liten knut som för stickningen vidare. Det finns olika sätt att variera stickningen på. Det vanligaste sättet är att hoppa över maskor eller att variera från vilket håll man stickar. När man ska sticka strumpor och andra tubformade saker är det vanligt att man stickar med fyra stickor. Då låter man tråden gå runt som i en spiral runt de fyra stickorna, en sticka i taget. Stickning är en mycket vanlig teknik som används för att göra ylletröjor, strumpor och plädar. Tack vare moderna stickmaskiner är det också mycket vanligt att trikåer och andra typer av plagg är stickade av fin tråd.

Vad är virkning?

Till skillnad från stickning så utförs virkning endast med en sticka, eller virknål som det kallas. Virknålen har en liten krok längst ut som är till för att fånga garnet. Kroken kan enkelt stickas in i väven och dra med sig en bit tråd tillbaka. Innan man drar tillbaka tråden så snor man vanligen garnet ett par varv runt nålen. Det är på detta sätt som man kan åstadkomma de knutar eller maskor som utgör virkningen. Maskorna kallas för stolpar, halvstolpar, fasta maskor, smygmaskor och fasta maskor. Stolpen är den maska som har flest varv med garn virad runt sig och får därför ett diagonalt, snurrat utseende. Virkning passar väldigt bra till tunna och starka garn såsom merceriserad bomull och lingarn. Virkade textiler blir både lite grövre och lite mer genomsläppliga än stickade. Tekniken passar därför bra till svala material och för att göra accessoarer, dukar och annat som behöver vara lite mer hållbara.

Hitta roliga mönster

Det är enkelt att hitta mönster online eftersom många entusiaster tycker om att dela med sig. Tidningen Aftonbladet Plus brukar ha många stick- och virkinstruktioner som du kan ta del av. Det finns även en del specialiserade sticktidningar som du kan hitta på garnaffären.

Måla ett stilleben I

För att komma igång med färg och form på duken är en klassisk övning att måla stilleben. Men dessa övningar kan vara så mycket mer än bara träning – gör ett personligt stilleben som berättar något du vill tala om.

Välj föremål med omsorg

Ett stilleben kan bestå av allt från en enda sak till ett helt tjog med föremål. Klassiska motiv är blommor, frukter, vaser och böcker, men du kan naturligtvis välja vilka föremål du själv vill. Huvudsaken är att föremålen kan stå på ett bord och inte rör sig alltför mycket. Exempelvis mobiltelefonen, sminkväskan och kaffekoppen. När du väljer föremål kan du fundera på hur föremålens färger fungerar ihop. Du kan också fundera på hur deras yta ser ut. Är det något av föremålen som har en intressant struktur eller en vacker blank yta som kan vara trevlig att avbilda? Om du är intresserad av symbolik är stilleben det perfekta motivet. Många historiska stilleben är fulla av symbolik. Läs på om stilleben, eller still life som det heter på engelska, på The Guardians hemsida. Genom att studera gamla målningar kan du få idéer kring hur du kan föra traditionen vidare.

Bli bättre på att teckna

Att teckna är att skapa linjer på papper och många kanske drömmer om att ha en egen skissbok som de utvecklar sin teckningsförmåga med. Innan fotografiet kom var teckningsfärdigheter viktiga för att kunna avbilda verkligheten. Det är fortfarande viktigt exempelvis i rättssalar och på andra platser där man inte kan eller får fotografera. En del personer tycker även om teckningens uttryck och gillar att teckna, sudda, och göra olika linjer på pappret.

Det låter som en enkel målsättning att bli bättre på att teckna, men det kan vara bra att specificera mer exakt vad det är som du vill bli bättre på. Att komma på vad det är som lockar med tecknandet är viktigt för att kunna utvecklas åt rätt håll. Vill du få en bättre allmänbildning i teckning? Vill du plocka upp och avbilda saker i din omgivning? Vill du göra serieteckningar och illustrationer? Vill du kunna göra skisser till dina projekt? Vill du teckna för att kunna animera eller måla? Eller vill du kanske utforska teckningens konstnärliga potential?

Det är inte en dålig idé att gå en grundkurs i teckning för att få en bra start på ditt utforskande inom teckning. På så vis kan du få vägledning under tiden du gör övningar som syftar till att utveckla seende, koordination, kunskap och känsla. Klassiska övningar är kroki, perspektivövningar med linjal och horisontlinje, ljus- och mörkerövning med kolkrita samt skuggning med olika typer av pennor. Köp en fin bok som är lätt att bära med dig och teckna så ofta du kan: på tunnelbanan, i sängen, vid frukostbordet. Du kommer snart att märka att du blir skickligare och skickligare med pennan.

Som nybörjare är det lätt att vara självkritisk till sitt tecknande. Då kan det vara bra att göra något helt nytt. Testa exempelvis att teckna med ”fel” hand eller att använda jättestora kritor som omväxling. Kanske du upptäcker att det finns kvaliteter i ditt tecknande om du bara slappnar av och inte är så självkritisk. Det är sällan gynnsamt för kreativiteten. Ett annat bra knep när självkritiken slår till är att ändra tempot och temperamentet i övningarna. Brukar du teckna långsamt och noggrant, prova att teckna snabbt och simpelt.

Litteratur och annat är ingen nödvändighet att ha, satsa istället pengarna på att ta lektioner. Är det någon bok du bör införskaffa så är det en bok om perspektivlära, vilket kan vara bra att studera i lugn och ro för att förstå det till fullt ut. Perspektivlära kan verka torftigt och regelstyrt, men genom att öva en tid kommer du att få in reglerna i kroppen och slippa tänka på dem. Därför är det värt slitet och tiden som du lägger ned på denna aktivitet.

Teckna i blyerts

Det finns en väsentlig skillnad mellan att skapa i blyerts eller med akryl och olja. Som nybörjare är det svårt att veta skillnaden, och det kan vara bra att ta reda på vad de olika medierna brukar användas till. Här kan du läsa mer om blyerts och dess möjligheter.

Blyertspennan – ett utmärkt redskap

Blyertspennor består av trä och grafit, vilket är en form av kol. Blyertspennor är ett utmärkt giftfritt teckningsredskap som bör finnas i varje hörn av ett hem. De här pennorna är utmärkta av så många anledningar, inte minst för att de är billiga och lätta att sudda ut. De har även en gammal och rik historia, vilket går att läsa mer om på Tekniska museets hemsida. Förutom att det är ett häftigt redskap så går det också att hitta en mängd olika fina uttryck med blyerts, som häftiga nyansövergångar och skuggningar.

Olika hårdhet

Blyertspennor kommer i olika hårdhet, vilket beror på vilken typ av blandning som grafitstiftet består av. Vanligen är grafiten blandad med lera, vilket ökar hårdheten och minskar svärtan. Beteckningen B betyder att det är en mjukare och mörkare penna och H betyder att det är en hårdare och mer grå penna. Ju högre siffra, desto längre ut på vardera änden av skalan. Några bra hårdheter att ha hemma i skrivbordslådan är:

  • 2B
  • B
  • HB
  • 2H.

Testa även grafitkritor

För att variera sig kan den unga konstnären även testa att teckna med grafitkritor, vilket är stora grafitstift utan trähölje som ger bredare linjer. Ett annat val är att teckna med ritkol, som är mycket mer löst sammansatt än grafit. Det ger mjukare linjer och större möjligheter att sudda med fingrarna. Kol och grafit används ofta vid så kallad krokiteckning där man gör snabba skisser.

Övar seendet

Att teckna med blyerts är lämpligt när man ska lära sig att se och teckna skuggor och ljus samt att öva på perspektiv. Därför är det vanligt att konstelever får börja med just blyertspennor av olika slag. Det är inte många konstnärer som enbart skissar i blyerts, även om det på senare år har dykt upp en del konstnärer som specialiserat sig på detta. Blyerts har ganska stora begränsningar på grund av dess monokroma och linjebundna karaktär, vilket har gjort att många endast använder blyerts i utbildnings- och skissyfte.

Stickandets historia

Stickningen har följt oss genom historien ända sedan tekniken uppfanns på 1200-talet. Att sticka har varit ett enkelt och populärt sätt att förvandla ulltråd till tyg och plagg. Traditionen lever vidare än idag.

Uppfanns på 1200-talet

Det berättas att stickning precis som knyppling och andra textila tekniker uppfanns i Italien runt 1200-talet. Stickningen kom till Sverige på 1500-talet och ersatte i stort den tidigare populära tekniken nålbindning. Anledningen till att stickningen blev så populär och konkurrerade ut nålbindningen kan ha varit att resultatet blev vackrare och att det gick snabbare att utföra. Idag är det många som för traditionen med stickning vidare. På Nordiska museet anordnar man exempelvis stickcaféer för personer som är intresserade av att lära sig hantverket.

Olika metoder

Stickning kan utföras med olika handlag där man talar om kontinental, engelsk och irländsk stickning. I Sverige stickar man oftast med kontinental teknik. Det finns även stickmaskiner att ta till hjälp. På en stickmaskin kan man lägga upp maskorna manuellt och sedan med hjälp av en rörlig del producera slätstickning på ett effektivt sätt. Även om maskinstickning kräver en hel del kunskap går det snabbare än manuell stickning när man är van vid att jobba med det. Man får också en jämnare stickning. Stickmaskinen började bli utbredd i Sverige under 1700-talet.

Slätstickning och rätstickning

När man läser ett stickmönster kan det exempelvis stå: ”sticka två rader rätstickning”. Rätstickning innebär att man endast stickar med så kallade räta maskor. En rät maska innebär att man sticker ned stickan och fångar upp tråden och sedan för den upp igen. Slätstickning innebär att man växlar mellan räta och aviga maskor, vilket innebär att man börjar med att fånga upp tråden och sedan föra den ut ur maskan.

Hur du börjar att virka

Att lära sig att virka är lättare än du tror. Till skillnad från stickning krävs det inga avancerade mönster för att sätta igång. Dessutom är det så gott som omöjligt att tappa en maska, vilket kan vara en lättnad för många.

Så kommer du igång med virkning

För att börja virka behöver du en virknål och ett garn av något slag. Du kan öva med de flesta typer av garn. Det enda som är viktigt är att tjockleken på garnet överensstämmer någorlunda med virknålen. Ju tunnare garn, desto mindre virknål. De minsta nålarna är endast någon millimeter breda. Garnet ska kunna hållas fast i kroken på virknålen utan att glida av.

Börja med en ögla

När du har hittat ett lämpligt garn och en virknål så ska du göra en ögla som du drar åt kring virknålen. Låt garnnystanet ligga bredvid dig och jobba med änden av garnet. Sedan gör du ett antal luftmaskor genom att ta ett varv runt garnet och föra det ut genom öglan som du precis har gjort på virknålen. Fortsätt att göra luftmaskor tills du är nöjd med längden. Nu har du lagt grunden till virkningen och kan fortsätta att lära dig om stolpar, dubbelstolpar och fasta maskor.

Gör figurer i cernitlera

Med hjälp av cernitlera så kan du skapa små, färgglada figurer som du enkelt kan bränna i ugnen hemma. Cernitlera eller polymerlera som det egentligen heter är populär både hos unga och gamla.

En lera med roliga egenskaper

Polymerlera är en typ av plast som härdar i vanlig ugnstemperatur och resultatet blir en mycket hård och ganska seg massa. Polymerlera marknadsförs under en rad olika varumärken som Cernit, Sculpey och Fimo. Det som är särskilt roligt med polymerlera är att de kommer i massor av olika färger. Det finns även leror som är halvtransparenta, glittriga och skimrande.

Tillverka egna miniatyrer

Något som är väldigt populärt är att tillverka små miniatyrer av polymerlera, till exempel bakverk och maträtter som muffins, tårtor och bullar. För att skapa realistiska ytor kan du använda dig av olika verktyg som du skrapar eller prickar med. Du kan också rugga upp ytan med sandpapper och liknande. För att ge sken av glasyr finns det särskild flytande polymerlera som du kan använda dig av. Du kan även lacka föremålen efter att de har bränts i ugnen.

Bränn i ugnen

Polymerlera är en typ av massa som stelnar en aning när den utsätts för luft, men för att göra den hård så att du får en hållbar figur måste du värma upp den i ugnen. Vilken temperatur man ska använda varierar mellan olika märken, men det är vanligtvis cirka 130 grader. Vanligen ska föremålen vara inne i ugnen i en halvtimma. Det är viktigt att de inte är inne längre än så, eller utsätts för en högre temperatur än rekommenderat. Lägg föremålen som ska brännas i en ugnsform. Det är viktigt att skydda köksutrustning med ett lager bakplåtspapper, eftersom det finns hälsoskadliga ämnen i polymerlera.

Prova på att tälja

Många är vi som har drömmar om att sitta framför en brasa och tälja. Eller kanske du skulle föredra att tälja ensam på din kammare precis som Emil i Lönneberga? Att tälja är en taktil upplevelse som involverar både doftstinne, känsel, syn och hörsel och täljandet har kanske till och med fått ett litet uppsving de senaste åren enligt tidningen DN.

Rätt kniv

För att börja tälja behöver du en fin liten täljkniv. Det är en liten kniv med ett smidigt och starkt blad som enkelt kommer åt på små ställen. Det är viktigt att kniven är enkel att slipa, för det kommer du att behöva göra.

Rätt träslag

När det kommer till träslag finns det ett fint utbud av svenska träslag att välja bland. De träslag som brukar användas till sniderier är exempelvis björk och päronträ. Den berömda träsnidaren Döderhultarn använde sig mestadels av al. I regel är det bra att undvika alltför hårda träslag och välja ett trä som är lite mjukare. Varför inte välja en fin bit furu eller björk från vedtraven vid brasan?

Prova på balsaträ

Om du vill göra snabba skisser i trä kan det vara en god idé att testa på det superlätta träslaget balsa. Det säljs i många modell- och hobbybutiker.

Grundläggande övningar inom teckning

Vill du bli en bättre tecknare? Då är det bra att ha några lämpliga övningar att ägna sig åt. Här kommer några grundläggande tips.

Testa olika papper och pennor

Man kan verkligen undra vilken betydelse som pappret har för tecknandet. Kan det verkligen vara något att bry sig om? Ja, pappret är av stor vikt för hur det kommer att kännas och se ut när du tecknar. Testa ett par olika papper så får du se:

  • tidningspapper
  • magasinpapper
  • akvarellpapper
  • skisspapper av olika märken

Hur skiljer sig ditt skissande åt när du tecknar på de olika pappren? Var det något av dem som du föredrog, och isåfall varför? Fungerar någon penna eller ritdon bättre på något visst typ av papper, och vilket kändes i så fall bäst för dig?

Teckna det du ser

Om du ska bli duktig på att teckna då måste du lära dig att teckna det du ser, inte vad du tror att du ser. Vår perception kan ofta spela oss ett spratt, och det krävs träning för att öva bort hjärnans kompensationsmekanismer. Ett vanligt problem är exempelvis att man upplever saker som försvinner bortåt i bilden mycket längre än vad de egentligen är. Detta kan förstås bero på att du faktiskt vet hur långt något är, till exempel en väg som försvinner bort i horisonten. Men ditt öga ser egentligen inte hur lång vägen är, den ser endast det som når dess synfält. Ett klassiskt sätt att träna upp seendet är att teckna kroki. Krokiläraren kommer att ge dig feedback på de områden som du måste träna mer på. Genom att träna ofta kommer du bli bättre på att se och du kommer även bli bättre rent finmotoriskt.